Kategori: Blogginlägg

Har du någonsin varit i en situation där någon förutsätter att du vet grundläggande grammatik bara för att du har skrivit några romaner? Jag vet i vilket fall hur det känns. Det är ingenting jag hade rekommendera om du, som jag, får hjärnsläpp och inte kan minnas vad ett substantiv är. Detta blogginlägg är dedikerat till dig som vill undvika likande situationer och få koll på den grundläggande grammatiken.

Skiljetecken och mysteriet kring semikolon

När jag handskas med skiljetecken så går jag oftast på känsla och vad som känns rätt. Ibland ökar jag mängden kommatecken för att ge en desorienterad och stressig känsla till en scen. I andra stunder använder jag mig av sakliga och rakt-på-sak meningar med få kommatecken, många punkter och huvudsatser staplade på varandra.

Du kan använda dig av känsla och stavningskontrollen på Word till en viss gräns. I längden är det nödvändigt att veta varför du gör som du gör om du vill att skrivandet ska gå snabbare, det vill säga.

Bindestreck och tankstreck

Bindestreck…

– sammanfogar ord:
Ex. Tv-kanal eller 1950-talet.

– binder ihop upprepning:
Ex. Tretton- och fjortonåringar.

– binder ihop ord som inte ska särskrivas, men inte är ett ord i sig:
Ex. ”Det där är turist-nonsens” eller ”han ger mig en snälla-hjälp-mig blick”.

– delar upp dialog:
Ex. ”Jag förstår inte-” börjar jag trevande, ”varför får jag inte göra det?”

Tankstreck…

– delar upp meningar. Kan användas istället för parantes:
Ex. Jag sträcker på mig — tröttheten sitter i trots att jag gick och lade mig tidigt — och slokar ihop på stolen.

– framhäver paus/betoning:
Ex. Några ögonblick senare är han borta — spårlöst försvunnen.

– kan användas till dialog:

Ex. — Hej, Pelle.
— Hejsan! Hur går det?

Semikolon och kolon

Semikolon…

– kopplar samman två satser som har med varandra att göra istället för att använda konjunktion:
Ex. Hon gillar att bada; han vandrar hellre.

– skiljer uppräckningar där extra paus behövs:
Ex. På bordet finns allt möjligt: brie-, mögel- och chevreost; champagne, rödvin och rosé; mariekex och digestivekex.

Kolon…

– inleder uppräckning:
Ex. Ni ska ta med er följande: varma kläder, matsäck och bekväma skor.

– används före replik:
Ex. Han vände sig mot mig och sa: ”Hej, hur är det?”

Satsdelar

Satsdelar är någonting som jag har vägrat lägga på minnet genom hela grundskolan och insåg senare att jag verkligen hade slarvat med. Detta kan vara viktigt när du ska bygga meningar så att ordföljden blir rätt och du inte gör slarvfel. Jag kommer nämna subjekt, predikat, direkt/indirekt objekt nedan.

Subjekt och predikat

Subjekt…

– är oftast den/det som utför en handling. Det kan vara ett substantiv, verb, pronomen m.m beroende på meningen. Subjektet står alltid före predikatet/verbet:
Ex. Hunden gav pinnen till mig.

”Hunden” = subjekt

Ex. Att klättra är roligt.

”Att klättra” = subjekt

Predikat…

– är verbet i meningen och förklarar vad subjektet gör eller vilket tillstånd det befinner sig i:
Ex. Hunden gav pinnen till mig.

gav = predikat

Ex. Att klättra är roligt.

är = predikat

Indirekt- och direkt objekt

Direkt objekt…

– är den/det som mottager eller påverkas av handlingen först:
Ex. Hunden gav pinnen till mig.

pinnen = direkt objekt

Indirekt objekt…

– är den/det som påverkas eller tar emot handlingen:
Ex. Hunden gav pinnen till mig.

till mig = indirekt objekt

Avslut

Detta blogginlägg innehåller bara grundläggande grammatik och ”the basics” för de som inte känner sig säkra nog på det. Alla kan behöva färska upp minnet ibland och du behöver inte skämmas om du har glömt bort en del från grammatik-lektionerna på högstadiet.

Om du som läser detta vill ha mer komplicerad grammatik och tycker att detta inte är utmanande nog, är det bara att kommentera detta nedan. Du får såklart också skriva om det är någonting annat du vill läsa om!

Jag har precis skrivit klart första utkastet till min thriller-roman och jag tycker att detta är ett bra tillfälle att göra lite research på ämnet och skriva ett inlägg. Både för att jag ska kunna bearbeta min text så bra som möjligt och för att ni som läser detta ska få tips.

Till att börja med vill jag klargöra någonting som jag hade svårt att förstå i början av min skrivarkarriär. Ett första utkast är dåligt. Det finns potential, handlingen är där och du har gjort ett försök till idéen du hade från början. Problemet kan bli att du som författare fäster dig vid din lilla skapelse, och känner att du inte vill ta bort för mycket eller redigera den. Fastna alltså inte vid det sentimentala värdet av ditt utkast. Jag lovar att det lönar sig att våga radera.

Det mest effektiva sättet att redigera en text, enligt mig, är att börja stort och rensa utkastet stegvis. Alla författare har olika tekniker för redigering och jag rekommenderar att du puzzlar ihop en helhetsbild som passar dig. Skapa din egen väg.

Om du inte känner att du har en vattentät plan, kommer mina tre steg här nedan, som du kan ha i åtanke när du handskas med utkastet.

Handlingen i stora drag

Det kan vara klurigt att komma på vad man kan börja med eller leta efter när man sitter med sitt öppna Word-dokument och är redo att läsa igenom sin text. Många fastnar då vid stavfel och grammatiska fel, eftersom de är lättare att märka av. Om du ägnar sådant för mycket tid i början kan du missar de stora sammanhangen. Traditionella förlag kommer inte ge dig avslag med motiveringen att du skriver ”medans” istället för ”medan” eller för att du använder för många passiva meningar.
Jag brukar utgå ifrån ett par frågor, som jag kan ha i bakhuvudet medan jag läser igenom utkastet. Det hjälper mig att veta vad jag ska leta efter. Här kommer en förslagslista med frågor till första redigeringen:

• Är inledningen intresseväckande och blir jag nyfiken på huvudkaraktären?
• Är jag uttråkad någon gång medan jag läser?
• Är allting tydligt, eller är vissa delar ologiska?
• Har jag hållt mig till genren/röda tråden genom boken?
• Utvecklas mina (huvud)karaktärer under bokens gång?

Du kan själv skriva ner en kort lista med saker att hålla utkik efter, för att påminna dig själv varför du läser ditt utkast. Den första granskningen kan ge dig en översyn över handlingen och kanske till och med gör att du hittar scener som du har glömt existerade. Det är i alla fall någonting som har hänt mig ett antal gånger. Jag kan också blir förvånad över hur jag skrev mina karaktärer i början av boken, jämförelsevis med i slutet. Eftersom det har gått ett tag sedan jag började kan karaktärernas språk, personlighet och beteende skifta lite. Sådant är viktigt att notera, eftersom ex. kroppsspråk bygger dem som person.

Scen för scen

Är alla scener du har med i din bok nödvändiga för att föra handlingen framåt? Om du hittar en scen som inte är det, är du i många fall illa tvungen att radera den. Det finns såklart undantag till allt här i världen, men detta är en regel som du bör försöka att förhålla sig till. Jag vet själv hur smärtsamt det kan vara att ta bort en välskriven scen eller en scen med bakgrundshistoria till en bikaraktär, bara för att den inte är relevant. Det finns ett citat av Stephen King som jag tycker fångar den känslan på ett bra sätt:

“Kill your darlings, kill your darlings, even when it breaks your egocentric little scribbler’s heart, kill your darlings.”

Ett annat tips som jag kom förbi när jag gjorde research för denna text var att läsa första och sista raden till varje kapitel och se om de är lockande eller spännande nog för en läsare att vilja fortsätta. Gör gärna en snabb överblick över alla dina kapitelinledningar och avslut. Jag tror även att det är viktigt att ge alla sina kapitel en rättvis andel av redigerandet. Om hälften av tiden läggs på att det första och sista ska bli en utomordentlig perfektion, kommer stackars kapitel 15 samla damm och be och böna efter en till skumläsning.

Frågor du kan gå efter när du redigerar i andra stadiet är följande:

1. Ger kapitel ett en relativt tydlig bild av vad boken kommer handla om? Introduceras huvudkaraktären och konflikten?
2. Får avslutningen på varje kapitel läsaren att vilja fortsätta?
3. Hjälper scenen inte handlingen framåt? Radera.

Återigen är detta ingenting som alla författare går efter och det finns tusentals sätt att redigera. Passar detta inte dina ambitioner är det helt okej!

Lektör eller beta reader?

Jag personligen har fått hjälp av både en lektör och en beta reader efter att jag själv har redigerat min text och kan därför ge lite pros och cons för båda. Jag jobbade med en lektör efter att jag blivit antagen av ett förlag med boken ”Flickan från kusten”. Boken som jag precis har skrivit klart är just nu under analys av en beta reader.

Om du vill anlita en lektör för att få en professionell översyn över din text så kommer detta med en avgift. Lektörstjänsten kostar oftast några tusen och de kan även ta betalt per ord. Ex. 1000-4000 kr i startavgift beroende på vad man väljer för paket (det finns massa olika typer av tjänster) + 18 öre per ord. De positiva sidorna till detta är att du får ett utlåtande efter någon vecka, med massivs av tips och förbättringsarbete. Du vet att personen i fråga är utbildad inom ämnet och vet vad den pratar om. Personligen var detta mycket till hjälp och jag insåg vikten i att släppa taget om vissa onödiga scener.

Om du istället känner att en lektör är för seriös eller helt enkelt inte värt pengarna, finns alltid beta reader alternativet. I de bästa av världar känner du någon som gärna skulle vilja läsa ditt utkast och komma med ordentliga kommentarer. Du vill å andra sidan inte vänta på att få ett utlåtande i flera veckor och när du väl får det låter det något i stil med: ”Den var bra”. För att undvika det scenariot kan du förbereda din beta reader med frågor om handlingen, som de frågor jag har listat i punkt ett och två.
När jag skrev min före detta bok kände jag ingen som tyckte om att skriva eller som hade varit intresserad av att vara en beta reader. Om du är i samma situation finns det alltid personer att kontakta på nätet, som är uttråkade och gillar att analysera texter.

Avslutning

Jag hoppas att denna information har kunnat hjälpa någon författare där ute. Att skriva detta har helt klart givit mig en tydligare bild av hur jag ska göra i framtiden.
Om ni som läser har egna tips på hur man kan bearbeta sitt utkast på bästa sätt så får ni gärna skriva dem till mig! Det är alltid kul att lära sig om tekniker som andra författare använder sig av.

26-01-28

Vad är en thriller egentligen? Thriller är ett sådant begrepp som många blandar ihop med liknande genrer, såsom action, drama, äventyr, kriminalare eller deckare. Jag vet själv med mig hur irriterande det är att bli kallad ”deckarförfattare” när man skriver en thriller. Därför ska jag informera er om skillnaderna mellan genrer, vad som utgör en thriller och vilka kriterier du måste uppnå som författare för att stolt kunna säga: ”Nej, jag skriver inte deckare, jag skriver thrillers.”

Komplexa karaktärer

Hemligheter

En intressant karaktär bär i många fall på hemligheter. När du skriver din thriller tycker jag att du ska ha som tumregel att varje viktig karaktär ska ha minst en hemlighet. Som läsare kanske du aldrig får reda på vad de bär på, och karaktären blir spännande på det sättet. Läsaren får alltså gissa sig fram. Mitt favorit sätt att skriva hemligheter är dock att långsamt ge hintar till det de inte säger och visa läsaren att karaktären inte berättar allt. När du väl avslöjar vad de har hållit gömt kommer läsaren förstå varför de beter sig som de gör. Om du skriver en psykologisk thriller är detta ännu mer avgörande.

Plottwists

Att skriva en bra och oförutsägbar plottwist är en av de mest givande saker du kan göra som författare. Det är mycket som måste till för att läsaren ska tycka att plottwisten:

1. är trovärdig men oväntad
2. har en spännande uppbyggnad
3. inte kommer utan förvarning (det fanns tecken/ledtrådar)

Bra att veta

Stephen King kan komma undan med att skriva tegelstenar som läsare ändå kommer att köpa, eftersom det står ”Stephen King” på omslaget. Vi andra, som inte har kommit dit ännu, skulle jag rekommendera att hålla sig till ord intervallen, som föreslås för respektive genre.
Läsaren förväntar sig att exempelvis en fantasybok ska vara längre, eftersom de innehåller mycket ”worldbuilding” och diktsamlingar/noveller både förväntas och ska vara kortare.

Inspiration

Det bästa sättet att lära sig om thrillers och vilken slags thriller du vill skriva är genom läsning. Jag har samlat en lista böcker jag tycker om, som har thriller-inslag och kan ge dig inspiration:

1. The Da Vinci code – Dan Brown

Detta är andra boken i en deckarserie, som innehåller många referenser till kristen historia och legenden om den heliga graal. Romanen är en samhällskritik och utspelar sig på bland annat Louvren i Paris.

The Da Vinci Code – Dan Brown – häftad (9780739326749) | Adlibris Bokhandel

2. Gone girl – Gillian Flynn

Flynn är en (psykologisk) thriller författare som skriver kraftfulla plottwists som alltid överraskar. Gone girl handlar om ett gift par och mysteriet bakom fruns försvinnande.

Gone Girl – Gillian Flynn – storpocket (9789174994735) | Adlibris Bokhandel

3. Shutter island – Dennis Lehane

Detta är en av mina favoritböcker. Den utspelar sig efter andra världskriget och följer en polis som tillsammans med sin partner ska utreda försvinnandet av en kvinna från ett mentalsjukhus, som ligger på ön Shutter island.

Shutter Island – Dennis Lehane – pocket (9780062068415) | Adlibris Bokhandel

26-01-24, Majken Löfkvist